Kolhydrater, fett och protein är kroppens tre stora energikällor som vi måste ta tillvara på för att kroppen ska kunna må så bra som möjligt. Alla är de viktiga på olika sätt, det gäller bara att hitta rätt sorts livsmedel i butikerna för att få kroppen i balans.
Genom kolhydrater får vi i oss glukos som omvandlas i levern till glukogen som är kroppens främsta energireserv. Glukos i sin tur är hjärnans enda energikälla. Får vi inte i oss tillräckligt med kolhydrater, alltså energi, börjar kroppen bryta ner fettvävnad och muskler. Valet av kolhydrater bör helst vara råvaror med högt fiber- och fullkornsinnehåll, mycket frukt- och grönt och sträva efter att handla livsmedel som är nyckelhålsmärkta*.
Fett är också en viktig energikälla som kroppen är i behov utav, dels för att lagras som energireserv men också för att ge skydd mot inre organ. Fettet behövs för att kroppen ska kunna bygga upp och reparera nya celler men fettet är också nödvändigt för kroppen för att kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna (D,E,K,A). Det finns både goda och onda typer av fett som vi får i oss dagligen. De goda fettet är omättade fettsyror som enkel- och fleromättade fettsyror medan det onda fettet kallas för mättade fettsyror. Essentiella fettsyror, omega 6 och omega 3, är fettsyror som kroppen inte kan tillverka själva och är livsnödvändiga för vår kropp, essentiella fettsyror tillhör gruppen fleromättade fettsyror. För att veta om man får i sig stor del mättade fettsyror kan man tänka på hur livsmedlet är i rumstemperatur, ju hårdare ett fett är ju mer mättat fett innehåller det. Exempel så innehåller flytande margarin mer omättade fettsyror medan ett fast margarin innehåller mer mättade fettsyror men rent smör är hårdare än margarin och innehåller då ännu mer mättade fettsyror. Köp gärna nyckelhålsmärkta* livsmedel, oljor och flytande margarin. Fisk bidrar med stor del omättade fettsyror medan en röd köttbit bidrar med stor del mättat fett.
Mättat fett finns bl.a. i feta mejeriprodukter, smör, rött kött, kokos och choklad.
Enkelomättat fett finns bl.a. i olivolja, rapsolja, oliver, avokado, mandel och kyckling.
Fleromättat fett finns bl.a. i fet fisk, rapsolja, valnötter och solrosolja.
För mycket fett kan leda till övervikt och dålig fettkvalitet kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
Protein behövs för att bygga upp celler, immunförsvaret och för att bilda hormoner. Protein finns inte bara i animaliska livsmedel som kött och ägg utan det finns även i vegetabiliska livsmedel som t.ex. ärtor, bönor och spannmål. Men fördelen med att få i sig protein via animaliskt livsmedel är att animaliskt protein innehåller större mängd essentiella aminosyrorna som kroppen behöver, animaliskt protein har också bättre proteinkvalitè än vegetabiliskt livsmedel. Protein byggs upp av aminosyror och de essentiella kan vi inte tillverka själva i kroppen utan de måste vi få i oss via kosten. Att komma upp i rekommendationerna (10-20E% per dag) av protein brukar inte vara några problem om man äter blandkost. Oftast får vi i oss för mycket protein och det kan då göra mer skada än nytta då det blir en stor belastning på njurarna.
*Nyckelhålsmärkta livsmedel innehåller mindre/nyttigare fett, mindre salt och socker, mer kostfiber och fullkorn.
Det går att äta god mat som är hälsosam.